LANDET MELLAN 

ÖSTER OCH VÄSTER

Under och efter första världskriget tog Ehrenpreis initiativ till flera kulturella svensk-judiska sammanslutningar, bland annat Judiska litteratursamfundet, vars skriftserie han redigerade från 1920, liksom Nationernas bibliotek (tillsammans med A. Jensen) 1918–1921 och Judisk tidsskrift från 1928.

 

Ehrenpreis vann erkännande som en utmärkt svensk stilist med sina tankerika, på reseintryck från Levanten och Spanien byggda arbeten Österlandets själ (1926), Landet mellan Öster och Väster (1927) och De som byggt Israel (1929) – en serie porträtt av Gamla Testamentets profetgestalter. Memoarboken Mitt liv mellan Öster och Väster (1946).

 

Till Ehrenpreis 60-årsdag utgavs skriften Hälsningar till Marcus Ehrenpreis och ett jubileumshäfte av Judisk tidsskrift. Ehrenpreis var även medarbetare i Svensk uppslagsbok.

Långfärden från Stockholm till Madrid verkar befriande som en sjöresa. Det kommer över en denna ljuvliga förnimmelse av frigjordhet, som förlånar färden ett eget värde, oberoende av målet.

 

Du bor hundra timmar i järnvägsvagnen ensam och anonym, avskuren från alt och alla. Du har lämnat livets träldom, ingen och intet kan nå dig. Du har tagit bort etiketten som klistrats på din panna, du är blott och bart människa. Du har avskakat alldagens tvångströja och du kan obehindrat röra dina lemmar. Du är fri! 

Les utdrag fra boken

Johan Henrik Emil Schück, född 2 november 1855 i Stockholm, död 3 oktober 1947, var en svensk litteraturhistoriker av judisk börd. Svenskt biografiskt handlexikon kallade Schück "en av de främsta litteraturhistoriska forskare, vårt land någonsin ägt".

Schück var professor vid Lunds universitet 1890–1898 och vid Uppsala universitet 1898–1920. Mellan 1898 och 1918 var han Inspektor vid Stockholms Nation. Vidare var han rektor vid Uppsala universitet 1905–1918 och ledamot av Svenska Akademien 1913–1947.

Artikkel kommer snart!

SWEDEN

Marcus Ehrenpreis, (1869  Lemberg, 1951 Stockholm, var överrabbin i den judiska församlingen i Stockholm från 1914 till 1948.

Ehrenpreis läste kulturhistoria, filosofi och litteratur vid universitet i Berlin där han tog rabbinexamen, och blev därefter filosofie doktor i Erlangen 1895 på avhandlingen Kabbalistische Studien.

 

Han var därefter rabbin i Djakovica och i Osiek 1896, innan han kallades till överrabbin till Sofia i Bulgarien 1900. 1914 antog han kallelsen till Stockholm, som Gottlieb Kleins efterträdare.